Remifemin

Läs om Remifemin och levern Ladda ner en klinisk prövning från 2006, Uebelhack et al., 2006 Läs en klinisk prövningen från 2005, Osmers et al., 2005 Läs om Remifemin och bröstcancer Ladda ner skriften Säkerhetsaspekter för Remifemin, skriven juni 2004 Ladda ned den senaste (febr 04) vetenskapliga broschyren om Remifemin Läs om den senaste (november 2003) kunskapen om remifemin Läs gällande Remifemin SPC Ladda ned gällande SPC som en PDF-fil Läs också om klimakteriets symtomatologi och om alternativ klimakteriebehandling.

Remifemin är ett registrerat naturläkemedel, vilket innebär att det är granskat av läkemedelsverket utifrån de tre kriterierna, kvalitet, säkerhet och effekt. Remifemin kan receptförskrivas av läkare men kan också köpas receptfritt för egenvård mot klimakteriebesvär såväl på apotek som i hälsokostaffärer.

Verksamma substanser Remifemin innehåller ett extrakt ur roten från medicinalväxten Cimicifuga racemosa, på svenska Silverax.

Cimicifuga racemosa, silverax, två varianter

De medicinskt aktiva ämnena är triterpenerglykosider. De klassifieras inte som fyto-östrogener.

Effekt i kvinnokroppen Laboratoriestudier för ett par år sedan visade att triterpenerna band sig till såväl den östrogena alfa- som beta-receptorn, medan kliniska studier tydde på effekt enbart över beta-receptorn. Dessa bindningsstudier har emellertid inte kunnat verifieras vid senare försök. De allra senaste forskningsresultaten (oktober - november 2003) visar effekt huvudsakligen över dopamin- och serotonin-receptorer i cerebrum. Det innebär effekt huvudsakligen i hjärnans vävnad (i hypotalamus). Därigenom lindras värmevallningar och svettningar, oro och sömnsvårighet minskar. De aktiva substanserna uppvisar inga karakteristiska alfa-receptor-medierade effekter såsom stimulans av livmoderslemhinnan (endometriet) eller bröstvävnaden.

Gestagentillägg En av de viktigaste slutsatserna av receptorstudierna och de kliniska undersökningarna är att gestagentillägg inte behövs när Remifemin används för substitutionsbehandling i klimakteriet. Detta är viktigt eftersom många kvinnor är känsliga för gestagener på ett negativt sätt. Gestagener ger hos dem en sänkning av stämningsläget i riktning mot depression. Gestagen ger ofta vätskeansamling med svullnad (vanligen i brösten med smärta som följd), gestagen kan också ge aptitökning med viktuppgång. Gestagen är ett nödvändigt tillägg till östrogen vid den konventionella hormonella substitutionsbehandlingen i klimakteriet men behöver inte ges vid behandling med Remifemin. Detta faktum måste kraftigt understrykas då det fortfarande synes vara okänt hos majoriteten av svenska kvinnoläkare. Den vårdsökande kvinnan ställs på grund av denna okunskap i en svår situation.

Konventionell vs. alternativ behandling Den konventionella klimakteriebehandlingen fungerar i regel alldeles utmärkt. Den kompenserar för bortfallet av det egna östrogenet, balanserar ökningen av FSH och LH från hypofysen, ger symtomfrihet och erbjuder dessutom positiva hälsoeffekter i form av profylax mot hjärt- kärlsjukdomar och benskörhet. Men det finns ett uttalat behov av möjlighet till en alternativ behandlingsregim.

Behovet av alternativ Stora kvinnogrupper söker efter alternativa behandlings-metoder mot sina klimakteriebesvär. Det går att definiera minst fyra grupper:

En sådan grupp innefattar kvinnor som av olika skäl inte vill ta syntetiska hormoner. Nu ofta på grund av "larmrapporter". En annan grupp är de som inte får ta östrogen på grund av genomgången bröstcancerbehandling. En tredje är de många kvinnor med endometrios i anamnesen som inte erbjuds östrogen. En fjärde är de som inte tål gulkroppshormon och som söker efter ett alternativ där gestagen inte behövs. De har i regel besvärats av PMS tidigare i livet.

Historisk användning Cimicifuga fick tidigt medicinsk användning av indianer och senare invandrare i Nordamerika för att lindra "kvinnosjukdomar", smärtsam reglering (dysmenorré) och förlossningssmärta. Även så här kan Silverax se ut

Nuvarande användning Remifemin infördes i Sverige 1993 och registrerades som naturläkemedel 1998 med indikationen "lindriga klimakteriesymtom som svettningar, värmevallningar, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Svårighetsgrad av symtom, Kuppermans index Kuppermans index är en internationellt använd skala för att bedöma svårighetsgraden av postmenopausala symtom och för att värdera behandlingsresultat. Det innefatta följande symtom: Värmevallningar, svårighetsgraden multipliceras med 4 Svettningar, svårighetsgraden multipliceras med 2 Sömnsvårighet, svårighetsgraden multipliceras med 2 Irritabilitet, svårighetsgraden multipliceras med 2 Depression (x1) Yrsel (x1) Koncentrationssvårighet (x1) Ledsmärta (x1) Huvudvärk (x1) Hjärtpalpitationer (x1) Symtomen graderas från 0 till 3. Svåra symtom=3, måttliga symtom=2, milda symtom=1, inga symtom=0. Ett indexvärde > 35 innebär svåra symtom. Index < 15 betyder att symtomen inte behöver behandlas – eller att ett bra behandlingsresultat har uppnåtts.

Stolls studie från 1987 Stolls studie är en placebo-kontrollerad, dubbel-blind och randomiserad klinisk studie med Remifemin för behandling av klimakteriesymtom. Åldersfördelning 45 – 58 år. Efter 6 – 8 veckor hade behandlingsgruppen uppnått Kuppermans index < 15, d.v.s. ett bra behandlingsresultat.

Fem kliniska studier En grupp kvinnor behandlades med konjugerat östrogen (likvärdigt med Premarina, Novo Nordisk AB) och fyra grupper behandlades med Remifemin. Till var och en av dessa grupper fanns en relevant kontrollgrupp, en placebobehandlad grupp.

Remifemin visar sig ha en effekt som är likvärdig med den av konjugerat östrogen.

Det visade sig att Remifemin var likvärdigt med Premarina och att effekten av såväl Premarina som Remifemin var statistiskt säkerställt skild från placebo.

Dos per dag Effekten av två skilda doseringar undersöktes i en klinisk studie.

60 kvinnor fick den rekommenderade dosen om 40 mg Remifemin per dag, 60 kvinnor fick 3 gånger så hög dos, 120 mg per dag. Samtliga kvinnor blev besvärsfria lika snabbt och lika effektivt. Remifemin i en dos av 40 mg per dygn är en tillräcklig dos. Men det finns ett undantag: kvinnor som börjar ta Remifemin före menopaus behöver en högre dos, ofta den dubbla eller tre-dubbla.

Behandlingens längd Texten på Remifeminasken om 6 månaders behandling är en formulering som svenska läkemedelsverket krävde av juridiska skäl: det finns ingen klinisk studie, beskriven i litteraturen, som har pågått längre än 6 månader. Hundratals, ja tusentals kvinnor har nu tagit Remifemin kontinuerligt under 8 – 12 år utan att några biverkningar har rapporterats. Den relevanta frågeställningen är därför: Hur länge behöver jag ta Remifemin? Det finns inget bra svar på den frågan – man måste göra ett uppehåll under tre månaders tid och bedöma om man mår lika bra utan som med Remifemin. Mår man lika bra utan – ja då har klimakteriebesvären klingat av och man kan sluta medicinera. Mår man inte lika bra utan – ja då kan man börja igen för en ny tre till fyra års-period och sedan göra ett nytt prov.

Svåra klimakteriebesvär Det har diskuterats huruvida svåra klimakteriebesvär kan behandlas med Remifemin, eller om Remifemin bara är användbart för lätta besvär. En klinisk studie gjordes för att belysa detta. 149 kvinnor med svåra besvär (Kuppermans index > 30) behandlades under 12 veckor. Majoriteten av dem hade därefter Kuppermans index < 15. Remifemin kan användas för behandling av svåra klimakteriebesvär.

Viktiga frågeställningar Livmoderslemhinnan, endometriet

Endometrietjocklek före och efter behandling

Det har varit viktigt att undersöka om livmoderkroppens slemhinna stimuleras till växt (förtjockas) av Remifemin. Kliniska prövningar har gjorts för att klargöra detta. Kvinnor har genomgått ultraljuds-undersökning med mätning av slemhinnas tjocklek före och efter 3 - 6 månaders intag av Remifemin. Man har inte funnit någon ökning av slemhinnas tjocklek. Svenska Läkemedelsverket har tagit detta som ett pålitligt tecken på att växtöstrogenerna i Remifemin inte stimulerar livmoderslemhinnan till växt. Tillägg av gestagen behövs därför inte vid Remifemin-medicinering.

Vaginalväggen, slidslemhinnan

Slidsväggens celltillväxt

Cellprov har tagits från slidslemhinnan före och efter intag av Remifemin. Man har inte sett att slidslemhinnan stimuleras till växt eller att cellerna i slemhinnans olika lager undergår ovanlig utmognad. Det föreligger sålunda ingen risk för utveckling av "cellatypi" i slidan under Remifeminintag. Man har emellertid inte funnit någon objektiv metod att mäta fuktighetsgraden i slidan. Det går därför inte att säga att fuktighetsgraden förbättras av Remifeminintag. Det finns dock många uttalanden från Remifemin-användande kvinnor att slidsituationen blivit väsentligt förbättrad efter start av Remifemin. Om Remifemin inte ger effekt mot torra slemhinnor kan det vara av stort värde att kombinera Remifeminbehandlingen med ett svagt östrogen för lokalt bruk. Receptfria svaga östrogener finns som salva eller slidpiller på apoteken.

Övriga frågeställningar i klimakteriet Osteoporos

Normalt trabekulärt ben	Grav osteoporos

Östrogen (estradiol 17-beta) har länge varit klassat som ett specifikt osteoporosförebyggande medel. Eftersom östrogeneffekt på skelettet medieras över den östrogena beta-receptorn borde också Remifemin kunna förebygga benskörhet. Laboratoriedata Japanska forskare beskrev tidigt att Cimicifugaextrakt bidrog till en ökad grad av celldelning och celltillväxt om det sattes till näringsvätskan där benceller odlades i provrör. Dessa resultat var så uppmuntrande att man startade djurförsök. Bendesiometri utfördes och råttorna fick därefter extrakt av Cimicifuga i fodret. Kontrollmätning några månader senare visade ökad bentäthet. Denna iakkttagelse har givit upphov till djurförsök i större skala. Resultaten är preliminärt lovande. Praktisk konsekvens Remifemin har troligen en skyddande effekt mot bensörhet, men den är svag. Det finns all anledning att rekommendera kombination av Remifemin med kalk (cirka 1 g per dag) och D-vitamin (10 – 20 mikrogram per dag). Magnesium ökar kroppens förmåga att bygga in kalk i skelettet.

Hjärta och kärl

Remifemin har ännu inte visats ha någon förebyggande effekt på hjärt- kärlsjukdom

Remifemin har hitintills inte visats ha samma goda effekt på blodfetternas fördelning och kärlens elasticitet som östrogen och fiskolja har. Därmed kan man för dagen inte hävda någon förebyggande effekt mot hjärt- kärlsjukdom. Man får tänka på att kombinera Remifemin med en naturlig, stabil fiskolja (Omega-3-olja) med garanterat innehåll av fettsyrorna DHA och EPA. Bröstet

Normal mammografibild	Bröst med ökad täthet

Bröstcancer, laboratorieförsök Efter rapporter om att långvarigt bruk av såväl östrogent som gestagent hormon ger ökad risk för utveckling av bröstcancer är det än mer angeläget att utreda om växtöstrogenerna i extrakt ur roten av Cimicifuga racemosa stimulerar böstvävnad och/eller bröstcancerceller till växt (proliferation). En studie gjordes på mänskliga bröstcancerceller, odlade i näringsvätska i laboratoriet. Till en tredjedel av odlingsrören sattes östogen (estradiol-17-beta), till en tredjedel läkemedlet Tamoxifen (Nolvadex), som används efter kirurgisk behandling och/eller strålbehandling för att hindra bröstcancer att bilda dottersvulster (metastasera) eller att recidivera. Till den sista tredjedelen av odlingsrören sattes cimicifugaextrakt. Fynden var följande: Östrogen orsakade en markant tillväxt av bröstcancercellerna medan Tamoxifen och Cimicifuga dämpade celldelning och tillväxt. Cimicifuga dämpande proliferationen lika mycket som Tamoxifen. Bröstcancer, djurförsök Bröstcancer inducerades på råtta genom penslig av brösthuden med ett tjär-liknande medel. En grupp råttor fick östrogen i kosten, en grupp fick Cimicifuga-extraktoch en kontrollgrupp bildades för att kunna jämföra effekten. Hos de råttor som fick östrigen i kosten tillväxte cancern signifikant mer än i kontrollgruppen, och cancern bildade dottersvulster. Hos de djur som fick Cimicifuga i kosten avstannade tumörväxten och dottersvulster bildades ej. Kontrollstudie på det friska kvinnobröstet En studie startar under mars månad 2003 vid Karolinska sjukhusets kvinnoklinik. 60 frivilliga försökspersoner kommer att undergå finnålspunktion och mammografi, varefter de kommer att använda Remifemin i rekommenderad dos under 6 månader. Därefter skall ånyo finnålspunktion och mammografi göras. Under första halvåret 2004 beräknas resultat föreligga, som kan visa vilken roll fyto-östrogenerna i Remifemin har på den friska, kvinnliga bröstvävnaden.

Sammanfattning Remifemin är ett lämpligt förstahandsval i följande situationer: Lindriga till svåra klimakteriebesvär som värmevallningar, svettningar, sömn-störningar och nervositet hos friska kvinnor. På grund av effekt endast över den östrogena beta-receptorn även till kvinnor med genomgången bröstcancerbehandling och med diagnosen endometrios. Eftersom gestagentillägg inte behövs, tolereras Remifemin även av kvinnor som tidigare haft PMS.

Referenslitteratur För litteraturförteckning, klicka här. För de specifika referenser som gäller Remifemin och bröstcancer-behandlade kvinnor, klicka här. Klicka här för att läsa en översikt om Remifemin publicerad av "The German Commission E Monographs—Therapeutic Guide to Herbal Medicines". Artikeln är författad av M. Blumenthal, W.R. Busse, A. Goldberg, J. Gruenwald, T. Hall, C.W. Riggins, R.S. Rister (eds.) S. Klein and R.S. Rister (trans.). Den är publicerad av American Botanical Council; Boston: Integrative Medicine Communications, 1998. Gå till utskriftsvänlig sida här. Frågor och kommentarer kan skickas med e-post här Du kan själv välja om Du vill få svar på Kvinno-Forum eller med e-post direkt till Dig.